Flodkryssning på Chobe River

En sann ynnest att få uppleva Botswana

Det har varit en lång, varm dag i den nationalpark du befinner dig i sedan några dagar, Chobe National Park i norra Botswana. Dagarna har förflutit i en lugn lunk med sol, värme, fågelkvitter och safaris ut i parken. Du har sett elefanter, zebror, gnuer och lejon på nära håll med erfarna guider som har spårat upp de djur som är lite skyggare och berättat om allt du och dina kamrater har sett från de små, specialbyggda jeeparna.

Med boende i ett safaritält, något du var tveksam till i början, har du verkligen fått känslan för det sanna Afrika och kommit naturen riktigt nära. Safaritälten har två saker gemensamt med tält – de består av tältduk och har tältöppning. De här är dock byggda på träplattformar och är större än något tält du har varit i tidigare, mer som en stuga med canvas istället för tegel- eller träväggar. Och med en fullstor säng, en sittgrupp, ett badrum med badkar som har utsikt ut från safarilägret ut mot den omgivande naturen.

Imorgon är det dags att fortsätta färden söderut mot Sydafrika, men det finns en sak kvar att göra i Chobe och det är att komma nära djurlivet i floden. Det finns flodhästar och krokodiler i vattnet, men även gott om sällsynta fåglar som håller sig nära. Elefanter och alla andra landdjur kommer ner till vattnet för att dricka och i det torra afrikanska landskapet är vattnet skillnaden mellan liv och död för allt som lever här.

Strax innan solen går ner kliver du och de andra resenärerna på en flodbåt, den är anpassad för floden – flat botten så den kan gå nära alla småöar, tak för att skydda mot solen och öppet däck för att alla ska kunna gå från sida till sida för att kunna se båda sidorna av flodens djur- och växtliv.

Guiden ser till att alla vet var flytvästar finns, kaptenen kör en kort säkerhetsgenomgång som i stort sett går ut på ”hamna inte i vattnet”. Sedan lägger ni ut från bryggan och tuffar långsamt ut i floden medan solen långsamt börjar stå lägre och lägre på himlen.

Ni är förberedda på kvällskylan; alla har en extra tröja med sig och någon har varit extra fiffig och tagit med en bred, stor men tunn yllehalsduk, nästan som ett litet täcke. Båten tuffar på och ni får härliga naturbilder i det perfekta ljuset; mitt på dagen är det för starkt solsken så vitbalansen är lite besvärlig att få in och färgerna mattas ut, men nu är det betydligt enklare att ta fina bilder även för nybörjarna.

Flodhästarna ligger i vattnet här och var, de lever sitt liv utan att oroa sig för er. De är i toppen av sin näringskedja och är inte speciellt rädda av sig. När en av dem höjer huvudet över vattenytan och öppnar munnen på vid gavel, börjar du på riktigt förstå varför – halva du hade fått plats i det där gapet! En flodhäst kan bli uppemot fem meter lång och väga bortåt 2,5 ton så den behöver inte ens bita något för att försvara sig, den kan helt enkelt krocka med hotet och krossa det med sin vikt.

Krokodiler syns till både i vattnet och i vattenbrynet, de ligger så stilla att det är lätt att tro att det är trädstammar du ser tills du lägger märke till de omisskännliga ögonen och någon enstaka rörelse.

Att krokodilerna kan vara så nära flodhästarna är lite speciellt, de förra äter gärna de senare, men ger sig vanligtvis inte på de vuxna flodhästarna, de vet bättre. Unga flodhästar utan skydd av vuxna dito är däremot lovligt byte.

Guiden lägger upp snacks åt er, chips, nötter och biltong – soltorkat kött – och tar fram iskall öl och svalt vin för de som föredrar det. Ni minglar på den öppna flodbåten, solen speglas nu rödaktig i vattnet och runtomkring börjar de djur som trivs bäst i skymningen börja titta fram och innan ni återvänder till bryggan är det mörkt på strandbankarna. Kaptenen på båten ber alla titta ut mot den motstående flodbanken, där det är mörkt så ni ser ingenting förrän kaptenen tänder en strålkastare och riktar den mot den mörka strandbanken, som nu lyser upp och ni ser krokodilernas ögon lysa när de reflekterar strålkastarljuset. Det blir kvällens snackis vid middagen!